It's not a trip or vacation, it's a second life

Ikväll saknar jag Mexiko så mycket så det värkar i mitt hjärta. Jag tror de flesta vet hur det känns att sakna något eller någon. Men hur det är att sakna ett helt annat liv tror jag inte det är så många som förstår hur fruktansvärt ont det tar och hur tudelad man blir som person. Mitt utbytesår var inte bara en resa till ett exotiskt land med fester och sköna personer. Det var så mycket mer. Det gav mig så mycket som jag aldrig trodde det skulle ge. Att ha levt ett liv som var nästan motsatsen till det jag lever nu och älska båda men ändå sakna det ena så mycket är jobbigt. Det känns inuti en på ett sätt som är svårt att förklara i ord. Jag saknar de människor som var min familj under ett års tid. De människor som från början var främlingar men ju mer tiden gick, desto närmare kom vi varandra. Vissa klickade jag med direkt medan det tog tid med andra. Men alla kom vi på något sätt varandra väldigt nära. De är få människor jag håller så varmt om hjärtat som dem. Min utbytesfamilj. Jag talar inte om mina värdfamiljer utan mina vänner. Familjen jag valde. De som fanns där genom eld och vatten och skulle ge sitt liv för mig och jag för dem.
Jag är så ledsen att vi är så utspridda över hela världen som vi är. Aldrig kommer vi bo på samma plats igen allihopa och dela ett liv som vi gjorde då. Jag är ledsen över att de inte längre är en del i min vardag. Jag är ledsen över att jag inte bara kan skriva dem att vi ska ses på bion och sen gå och äta. Men på samma gång är jag glad. Jag är glad att jag fick chansen att träffa dessa fantastiska människor som gör mig varm i hela kroppen. Jag är glad att jag hade turen att träffa några av mina själsfränder som jag annars aldrig skulle ha träffat. Och jag är glad över hur lätt det är att hålla kontakten i den tid vi lever i. Det är så mycket känslor i att vara en föredetta utbytesstudent. Och givetvis saknar jag Mexiko. Mitt andra hemland där jag på riktigt hittade mig själv fast jag var lite vilsen ett tag. Landet som jag älskar så högt för dess mentalitet, underbara folk, klimat, kultut, mat och vackra språk. Landet som är paradiset på jorden för mig. 
 
Felipe, Jan-Lucca, Rachel, Lisa, Grégoire, jag, Gabi, Karin, Franziska och Aki <3